Musikalen Hair handlar om en vilsen ungdom som känner sig sviken av en krigshetsande stat och en konservativ föräldrageneration. Hair skrevs av de två arbetslösa skådespelarna Gerome Ragni och James Rado medan musiken gjordes av Galt MacDermot. Hair hade ett stort inflytande på rockmusikaler och den tänjde på gränserna för vad som var möjligt att visa på en teaterscen. Musiken från Hair blev mycket uppskattad och några av sångerna placerade sig högt på listor på båda sidor om Atlanten.
Uppsättningar
Hair hade premiär off-Broadway i oktober 1967. Trots ganska ljum kritik från de stora teaterkritikerna i New York vann musikalen snabbt över publiken på sin sida. I april 1968 gick Hair upp på Broadway och i september samma år hade musikalen premiär i Londons West End. Tack vare den goda publiktillströmningen gick Hair under fyra år i New York och i hela fem år i London. Samtidigt spred sig Hair till nio andra större orter i USA, bland andra Chicago, Los Angeles, Seattle och San Francisco. Dessutom turnerade föreställningen runt till ännu fler städer i USA.
Producenterna bakom Hair bestämde sig tidigt för att sätta upp föreställningen på de lokala språken i andra länder. Detta var helt nytt för exporterade Broadwayalster, de hade hittills alltid gjorts på engelska över hela jorden. Hair hade premiär i Stockholm i september 1968 med bland andra Ulf Brunnberg i en av rollerna. Andra framgångsrika uppsättningar gick i Frankrike, Tyskland och Australien. Totalt spelades Hair i 20 länder utanför USA och musiken gjordes i mer än 300 inspelningar världen runt. Hair är den mest framgångsrika och inkomstbringande Broadwayexporten hittills.
Handlingen
Rado och Ragni ville sätta den samtida tidsandan på scenen och berätta om fredsrörelsen, den sexuella revolutionen, alternativrörelsen och det stigande motståndet mot Vietnamkriget. Namnet Hair anspelar på den motståndshandling som det innebar att bära långt hår, som kille, och det faktum att de unga männen som inkallades genast snaggades och inte, som man kunde tro, om Recrea, det hårstimulerande medlet. Föreställningen handlar om en ung kille som har blivit inkallad för att åka till kriget i Vietnam. Ska han bränna inkallelseordern, vägra att åka och riskera fängelse som hans kompisar vill, eller ska han svika sina pacifistiska ideal och åka till Vietnam som hans föräldrar och Uncle Sam vill?
Revolutionerande
Det var många inslag i Hair som aldrig tidigare hade visats, eller ens antytts, på en scen. Varken på Broadway eller i West End. Saker som var svåra för USA-publiken var skymfande av stjärnbaneret och gestaltande av bi- och homosexualitet liksom att visa upp rasblandade kärlekspar. Dessutom var man ovan att se drogliberalism på scenen. I London var första aktens avslutande nakenscen och det grova språkbruket ganska magstarkt. Publiken vande sig dock snabbt och Hair hade öppnat kranen så att under åren efter Hair kom det mängder med scenframställningar som visade upp nakenhet, homosexualitet och ett mycket fult språkbruk.
Ett par av de klassiska hippielåtarna som lanserades i Hair var “Aquarius” och “Let the Sunshine in”. 1979 hade Miloš Formans film “Hair” premiär. Filmen följer samma grundtema som musikalen men är av naturliga skäl mer konkret i sin gestaltning.
