Få saker väcker väl gamla nostalgiska minnen till liv så bra som musik man lyssnade på som ung. Det gäller även musiken till de dator- och TV-spel man spelade under sin uppväxt. De senaste åren har det svept en retrovåg över Sverige och resten av världen där det åter har blivit populärt med den gamla chipmusiken, som den kallas. Den blippande musiken från 8-bitarsmaskinerna på 80-talet lät som den gjorde på grund av tekniska begränsningar.
NES och C64
Ljudchippen i den tidens spelmaskiner var begränsade till enkla syntetiska ljud och grafiken i spelen var väldigt lågupplöst och pixlig jämfört med dagens spel. I Sverige var det Nintendos 8-bitarskonsol NES (Nintendo Entertainment System) och hemdatorn Commodore 64 (C64) som dominerade under sista halvan av 1980-talet. Båda maskinerna har sitt karaktäristiska ljud. Musiken från C64:an har dock oftast större variation i hur de syntetiska instrumenten låter.
C64:ans ljudchipp utmärkte sig även genom att ha programmerbara ljudfilter för alla tre ljudkanaler. Det gjorde att kompositörerna kunde lägga på lågpassfilter och liknande för att få ett unikt sound som inga andra spelmaskiner på den tiden kunde åstadkomma. De spel som kom ut de första åren av C64:ans livstid utnyttjade dock inte filtren, utan det var först mot slutet av 80-talet och under 90-talet som användningen av dem tog riktig fart.
Från 8 till 16 bitar
Kanske hittar någon sin gamla spelkonsol eller hemdator under en flyttstädning i Lund och dammar av den för att ladda in sitt gamla favoritspel, lyssna på musiken och minnas tillbaka till den tiden. Idag är ju även spelkonsolerna från 90-talet retro och i och med dem togs steget från syntetiskt framställda ljud till att kunna använda digitala samplingar av riktiga instrument eller röster. Konsoler som Super Nintendo (SNES), Sega Mega Drive och hemdatorn Amiga 500 är exempel på spelmaskiner från 16-bitarsgenerationen.
SNES har möjlighet till hela åtta ljudkanaler för sin musik, vilket gör att vissa kan dedikeras till ljudeffekterna i spelen utan att påverka musiken negativt, som ofta var fallet i musiken till C64-spel där det endast fanns tre ljudkanaler. Dock är SNES:en begränsad till ett ljudminne på bara 64 kB, vilket hörs på spelmusiken då instrumentsamplingarna sällan är särskilt långa.
Amiga 500 har bara fyra ljudkanaler men å andra sidan 512 kB delat minne för hela datorn i standardutförande. Det gjorde att musiken till spelen på Amigan generellt lät bättre och samplat tal var inte ovanligt i spelen.
Kända filmkompositörer gör idag spelmusik
Idag finns inte längre några tekniska begränsningar vad gäller musiken i dator- och TV-spel, varken vad gäller minne eller lagringsutrymme. Det gör att man kan använda samma typ av pampiga musik som i filmer. Idag har dessutom spelindustrin gått om filmindustrin vad gäller hur mycket pengar som dras in och kända filmmusikkompositörer gör även musik till datorspel.
Ett exempel är Hans Zimmer, känd för att ha komponerat musiken till filmer som The Rock, Gladiator, Inception med flera. Han har dock även gjort musik till spelen Call of Duty: Modern Warfare 2, Crysis 2 och FIFA 19.
